Reagera

Misstankar kring elevers drogmissbruk ökar och rykten om detta når oss från olika håll. Vi vet att hasch- och narkotikaanvändandet i Vetlanda är så pass utbrett så det finns all anledning att ta allvarligt på rykten och misstankar. Vi vill arbeta mot det ökade droganvändandet och vi vet att många elever också är oroliga över drogläget.

Är Du

• orolig över en kamrat
• bekymrad över drogläget bland kompisarna
• arg på någon som säljer

Vill du prata om detta?

Ta kontakt med ex din lärare, rektor, elevvårdspersonal eller med  någon vuxen i skolan som du känner förtroende för. Många tycker av naturliga skäl, att det är svårt att lämna ut namn  på sina kamrater. Det går också att tala med oss anonymt, att inte nämna namn på den det gäller, och på så sätt få veta hur man kan arbeta vidare. Anonyma brev kan lämnas i brevlådan vid skolexpeditionen. Som kompis har du speciella möjligheter att göra något bra helt  enkelt för att Du ofta är den som märker något först och har dessutom mycket större inflytande än många andra. Tveka inte att ventilera din oro hos någon bland personalen. Tillsammans kan vi kanske göra något bra.

Mot Rasism och främlingsfientlighet

På vår skola tar vi bestämt avstånd från rasistiska/nazistiska märken/symboler som enligt svensk lag är förbjudna och rubriceras som hets mot folkgrupp.

Tag omedelbart kontakt med skolledning eller kurator om du som elev eller personal, ser någon på vår skola som bär dessa märken/ symboler. 

Berörd rektor genomför tillsammans med mentor ett samtal med eleven, eleven uppmanas att omedelbart ta bort märket/symbolen.

Eleven informeras om att skolan gör en polisanmälan. Är eleven under 18 år meddelas hemmet att polisanmälan har gjorts.

Känner du dig osäker på hur du skall förhålla dig eller agera vid  olika rasistiska yttringar, vänd dig till kurator eller din rektor. 

Enskilda elevers aktioner, mot elev, eller elevgrupper är inte under några omständigheter acceptabla. 

Förbud mot all kränkande behandling

Riksdagen har nyligen fattat beslut om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar alla verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. Lagen träder i kraft den 1 april 2006.

Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Verksamheterna ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan. I den ska planerade åtgärder redovisas. Den ska ses över och följas upp varje år. Planen ska vara ett "levande" dokument i den meningen att den ska användas som ett  aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Om skyldigheten att upprätta en  likabehandlingsplan inte genomförs blir huvudmannen skadeståndsskyldig.

Förbud mot diskriminering

Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. I lagen införs därför ett förbud mot diskriminering.

Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.

Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt.

Förbud mot annan kränkande behandling

Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande behandling måste förhindras. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplade till diskrimineringsgrunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande  behandling. I lagen införs därför ett förbud mot annan kränkande behandling för att täcka in alla former av kränkningar.

Förbud mot repressalier

I lagen införs också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta.

Skyldighet att utreda och åtgärda

När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier och annan kränkande behandling ska huvudmannen utreda och förhindra fortsatt kränkning.

Skadestånd

Genom den nya lagen får barn och elever förbättrade möjligheter till skadestånd vid såväl diskriminering som annan kränkande behandling. Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens bestämmelser.

Vilka ser till att lagen följs?

Skolverket och ombudsmännen. JämO, DO, HomO, HO, ska utifrån sina  ansvarsområdet se till att lagen följs. Skolverket har ett särskilt ansvar för  den nya lagen genom att ett barn- och elevombud för likabehandling ska tillvarata det enskilda barnets och elevens rättigheter. Ombudsmännen och barn- och elevombudet får rätt att föra skadeståndstalan för ett barn eller en elev.

Barn- och elevombud för likabehandling

Barn- och elevombudet har i uppgift att tillvarata det enskilda barnets och elevens rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen. Det vill säga annan kränkande behandling. Förbudet gäller uppträdanden gentemot barn och elever från ansvariga inom verksamheten, men inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för barn och elever. De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet "annan  kränkande behandling", till exempel misshandel, ofredande och olaga hot,  är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga.

Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Barn- och elevombudet ska dessutom informera om lagen, ge råd beträffande lagens tillämpning och hjälpa barnet eller eleven till rätt ombudsman i fall ombudet inte själv åtar sig ärendet.